Helenas Fotografi

Idag redigeras det små bebisar för fullt. Förmiddagen ägnades åt den här lille herren som när han väl somnade sov som en stock och poserade snällt. Älskar att redigera bilder från nyföddfotograferingar. Jag sätter oftast på lite lugn musik, häller upp en stor kopp te (eller tre hihi), burrar in mig i en stor mjuk kofta och verkligen myser framför datorn. Att få göra detta som jobb, dagligen, är helt otroligt. Jag är så lyckligt lottad och så tacksam och stolt för att jag kämpat mig till platsen jag är idag. Lite osvenskt sådär, man ska ju helst inte vara stolt över nått haha.

Jag har ju pratat många gånger om att visa upp mer än bara bilderna från studion, mer BTS, mer jobb och vardag. Det är lite svårt det där, är ni verkligen så värst intresserade tänker jag? Men vi kör på lite försiktigt så får ni gärna kommentera om vad ni vill läsa mer eller mindre om.

Jag har under ca 2 år dragits med en knäskada som hindrat mig från att träna, något jag älskar att göra. Nu vid årsskiftet fick jag äntligen grönt ljus för träningen och sen dess har all vaken tid antingen spenderats i fotostudion eller på gymmet. Jag är så lycklig över att få hitta tillbaka till min gamla livsstil och mår så mycket bättre och orkar mer. Med tanke på de mindre ergonomiska arbetsställningarna som lätt inträffar när jag kryper runt på golvet och poserar små nyfödda är min kropp extremt tacksam för starkare och tåligare muskler som nu börjar krya fram.

Men oroa er inte , det är fortfarande en fotoblogg, inte någon tränings- eller hälsodagbok, men det kanske smiter in ett eller annat vardagsinlägg och då är ju som sagt träningen en stor del av den.

^Helena